Att ligga på golvet och rengöra toaletter med mikrofibertrasa. Gäster som byter om framför en. Att med starkt rengöringsmedel städa upp resterna av en glitterbomb i en jacuzzi. Det var några av de uppgifter som mötte kulturgeografen Maria Thulemark och två av hennes forskarkollegor när de gav sig ut för att städa på hotell som del av en studie om hotellstädares arbetsmiljö och villkor.

Maria Thulemark är lektor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. I en studie om hotellstädares arbetsvillkor gav sig hon och två kollegor ut och städade med hotellpersonalen. Genom att befinna sig i städarnas arbetsmiljö fick forskarna själva uppleva olika delar av jobbet, som osynlighet, språkförbistringar och hur kroppen påverkas.

– Att själva prova hotellstäd gav oss en helt annan förståelse för det vi skulle skriva om. Tidigare forskning har till exempel visat hur tungt arbetet är, att hotellstäd är det mest slitsamma yrket. Man får mycket problem med axlarna och använder samma muskler under lång tid i konstiga ställningar, säger Maria.

Maria Thulemark, lektor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna

Idén till forskningsprojektet kom till i samtal med Hotell- och restaurangfacket.

– Hotellstädarnas röster hörs ofta inte och det finns inte mycket forskning om yrket. Vi ville undersöka deras arbetsmiljö, arbetsförhållanden, vilka de är och varför de jobbar inom yrket.

Forskarna arbetade mellan en och två veckor på totalt fem hotell. Hotellen låg både i större städer och på landet, hade olika målgrupper och alla hade kollektivavtal.

Forskning som fick ta tid

Att själva vara ute och städa gav möjlighet att under lång tid bygga relationer och prata med städpersonalen. Till skillnad från en vanlig intervju på en timme hade de nu dagar på sig att studera personalens förhållanden och höra om deras arbete och historia.

Maria minns särskilt historien om en man i 20-årsåldern. De andra städarna hade berättat om honom, hur han vek morgonrockar på ett magiskt snyggt sätt. En av forskarna träffade så småningom själv mannen i tvätteriet och såg hur han snabbt och effektivt vek morgonrockarna till perfektion. ”Wow!” sa hon, ”du viker helt fantastiskt.” Mannen berättade då att han jobbat inom textilindustrin länge.

Han hade kommit som ensamkommande flyktingbarn till Sverige och inte varit här särskilt länge, han hade fortfarande inte fått permanent uppehållstillstånd. Som liten hade han jobbat som barnarbetare och sytt kläder. Det var då han hade lärt sig hur man viker kläder snyggt och effektivt.

– Det visade sig att han var den som alltid jobbade hårdast, som aldrig lämnade något till någon annan att göra klart dagen efter. Det berodde nog på den arbetsmoral som han hade fått med sig, att man inte har kvar jobbet om man inte gör sitt allra yttersta.

Varken får eller vill synas

Osynligheten är en stor del av hotellstädarens vardag. Maria och hennes forskarkollegor upplevde hur gäster inte hälsade på dem, men också att de själva inte ville synas, inte ville störa eller vara till besvär som städpersonal. Det skulle synas att personalen varit där och städat, men deras kroppar fick inte synas eller höras.

Maria försökte också själv göra sig osynlig, för att inte få mer jobb. Städtakten är hög på svenska hotell,framför allt eftersom löneläget är högre än i andra länder och det är dyrt att ha många städare anställda.

– Jag lärde mig att hitta mikropauser genom att till exempel dröja längre i ett rum. Det är ett stressigt och tungt jobb utan pauser, man har en lunch och det är bara då man sitter ner.

Flera olika kulturer möttes i städgrupperna. Många pratade inte svenska och språkförbistringar var en del av vardagen. Ofta fick Maria gå in som tolk eftersom hon kunde både svenska och engelska.

…man tar hand om andras skräp och kroppsvätskor… /Maria Thulemark

Personalen berättade om olika former av utnyttjanden. En del anställda berättade att de blivit utnyttjade hos tidigare arbetsgivare, som bland annat förväntat sig att de skulle jobba över oavlönat för att hinna med ett visst antal rum på en dag. En manlig gäst på ett av de hotell där forskarna städade hade också satt i system att vara naken när städpersonalen kom in. De kvinnliga städarna ville inte gå in i rummet, men i stället för att gå till sin chef bad de en manlig kollega att ta hand om rummet.

I forskningsprojektet utgår Maria och hennes kollegor från Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål om anständiga arbetsvillkor.

– Det är viktigt att människor har ett värdigt arbete, ett jobb som man kan leva på, som har schyssta förhållanden och där man inte blir utnyttjad.

Text: Jennie Aquilonius

Vid ett tillfälle behövde Maria och hennes kollegor skynda sig att städa toaletterna vid receptionen. De hann inte springa och hämta en mopp och låg därför ner på golvet och handskurade toaletterna med mikrofibertrasor.
”Det hade varit bättre att använda en mopp, både för kroppen och värdigheten. Det finns forskning som talar om hotellstäd som ett smutsigt jobb, man tar hand om andras skräp och kroppsvätskor, man städar bort smuts men smutsen överförs också till den som tar hand om den.”
I en svit hade någon använt en badbomb med glitter i en jacuzzi. Det var glitter överallt, hela jacuzzin var guldfärgad och glittret hade fastnat i alla ventiler. Det tog en hel dag att göra rent den – med det starkaste rengöringsmedel som Maria någonsin upplevt.
”Man borde ha haft munskydd eller gasmask, men det enda vi gjorde var att öppna fönstret”.
Personalen kände en stark stolthet över sitt arbete, i att exempelvis lämna ett rum i perfekt skick. Maria hoppas att forskningen ska leda till att yrkets status höjs. Även om städarna inte är hotellets ansikte utåt mot gästerna så är de en ryggrad i verksamheten.
”Ett hotell skulle inte kunna sälja sin produkt om det inte vore för städpersonalen. Man säljer ju ett rent, snyggt och städat rum och till det behövs städpersonal.”
Ibland uppstod märkliga situationer. När Maria och en annan kvinnlig städerska vid ett tillfälle knackade på en dörr ropade den manliga gästen ”Kom in!” När de gått in för att städa började mannen byta om framför dem. Maria och kollegan försökte skynda sig att bli klara och komma därifrån.